Kärlek åt folket

Idag firas diakonins dag i svenska kyrkan, så jag fick sjunga kärlekssånger med min finfina Tomaskör. Det känns gott i magen. Jag fick lära mig det korrekta greppet för att bära processionskors, av någon märklig anledning ska man hålla händerna upp-och-ner, armbågarna spretande så långt ut i etern som möjligt, och sedan bära korset högt och väl synligt. Jag fick behärska mig för att inte fäkta runt lite med korset och testa på lite lätta kampsportskickar, det gör sig så illa till körkåpa, nämligen. Nå, intåget gick fint. Att jag sedan helt missade att vi skulle gå ut igen också och lite överrumplat processade ut snett före liturgföljet med kören som en 20-hövdad svans på baktampen, det får räknas som bonus en sån här dag. För vi fick sjunga vackra, vackra "På vingar av ljus" och några till.

Men oj vilket stort hål jag plötsligt hade efter Katja under gudstjänsten. Jag har nog inte varit på någon söndagsmässa sedan i Sydney, och hon fattas mig, tillsammans med hela aussiemaffian.

Efter lunch hos svärmor kände vi oss mogna att ge oss ut i Mammons tempel, även känt som Tornby. Så under eftermiddagen har jag suttit i lekhörnan på K-rauta och radiorefererat Musse Pigg-filmer med en liten hord lånade (och ett egetsvarvat) barn kring mig. Sedan tittade vi intresserat på tremeters rundstavar och avslutade så premiärbesöket på detta fantastiska etablissemang med att låtsasfika tillsammans för första gången någonsin, uppflugna på barpallarna vid kaffeautomaten. Jag drack luftkaffe, och pluttungen valde äppeljuice (jättegott). Lars handlade lister och borstar och upphängningsanordningar och sånt. Gräsfrö. Tokvuxet.

Framemot kvällen blev det snormycket sushi i Vikingstad. Ungefär 150 bitar på 6 pers, räknade vi till. Sju små rullbitar klarade sig undan den glupska massan, men resten slank ner i gapen. Kristian ser ganska rolig ut även i vanliga fall, men är särskilt underhållande med Wasabi i näsan. Vi noterade särskilt att det inte stod något Citroënformat rymdskepp vid ICA, varken på dit- eller hemvägen. Det kan väl aldrig vara en plutt på G? Några andra legitima skäl att överge sin parkeringsplats för ett par timmar på söndag eftermiddag snett innan nedkomst har jag mycket svårt att föreställa mig...