Kväll nu

Först däckade Julia, sen snarkade Lars ihop i soffan, och slutligen puttade kvällens inlånade syskonbarn ner sig i varsin säng, efter tillbörlig duschning och tandborstning. Otroligt vad självgående man kan vara vid åtta och elva års ålder!

Kvällen till ära har Lars satt upp den stjärnformade läslampan ovanför sängen i Julias rum, och i samma veva passade han på att skruva fast benen på hennes 90-säng, som har legat tryggt på golvet fram till nu. Det var länge sedan hon trillade ur sängen senast, men jag är ändå lite orolig för hur det ska gå i natt - fallhöjden har ökat från två decimeter till närmare en halvmeter, nu när sängen plötsligt är normalhög. Hm, vi kanske skulle lagt luftmadrassen med kusinen på precis brevid sängen istället för i andra änden av rummet. Fast då kommer man varken in eller ut genom dörren förstås. Nåväl, om det börjar dunsa från ovanvåningen, så vet vi i varje fall vad det beror på.

Igår var det oktoberfest på jobbet, en munter historia med hus-oumpa-oumpa-band, öl, ölkorv, korv, korv, korv, korvformad gurka samt surkål. Och sångblad på tyska. Vi har verkligen helt fantastiskt begåvade kollegor! Jag lyckades dessutom beblanda mig med några av de hemliga gossarna (och någon enstaka av de fåtaliga flickorna) som jobbar en trappa ner i huset, en hel hög av nya spännande bekantskaper. Mer sånt.