Sommar i magen

"Jag har sommar i magen" kläckte hon ur sig till frukosten, pludderutten. Nå, det må vara kallt ute, här finns definitivt solsken i sinne. Jag kan bara hålla med henne, man blir varm och fin på insidan av att hälsa på mormor och morfar, morbror och moster och alla kusinerna, även om det är något förkylt på utsidan.

Just nu läser jag Stefan Einhorns "Medmänniskor", ett gäng skönlitterära berättelser som knyts ihop av "mikroessäer" som resonerar om hur medmänsklighet går till och vad den kan få för effekter. Jag köpte boken på Arlanda, läste 20 sidor i gaten och labbade sedan på en liten ensamåkande pluppa i sexårsåldern som satt på raden bakom när vi klev på planet. Jag tittade på henne och sa "hej, var ska du åka, vi ska hem till mormor, vill du ha en flygklubba?" innan vi satte oss ner. Plötsligt såg hon en halv decimeter längre än när vi klev på, och innan vi landade fick jag veta att hon hälsat på pappa i Stockholm, att hon bodde med mamma i Umeå samt att mormor skulle hämta henne på flygplatsen. Om man har omvärldsbevakningen påslagen går det ganska fort att kasta lite extra omsorgsnät omkring sig, och det är något jag ska försöka praktisera mera under det nya året. Kalla mig spiderman-mamma!