Världens sämsta mamma. NOT!

Dagis hade picknick idag, och där träffade jag världens sämsta mamma. Hon hade fyra olika ansikten, men enda mun som uttalade samma budskap - hon, som inte planerat och fixat och donat för denna årliga händelse i veckor i förväg, kvalar in som världens sämsta mamma. Alla fyra. Jag vägrar. I helsicke heller att en endaste av dessa varma, kompetenta och kloka kvinnor är ens i närheten av en halvkass förälder. Och inte jag heller, oavsett vad jag stoppar ner i picknickkorgen, eller ens om jag, gud förbjude, skulle missa att vara där när ätteläggen sjunger vårsånger. Visst är det sagt på skämt, men det dåliga samvetet finns där i botten och gnager, helt i onödan. För att det inte finns hembakat i korgen. Kan vi ställa skuldfällan i hörnet och börja säga saker som vi verkligen menar till varandra istället, tack? Det verkar behövas.