Dagens insikt - en sak i taget, det blir bäst

I tisdags var knottarna snoriga och hostiga och halvdåligt sovna, och L åkte tidigt-tidigt till Västerås, så det blev till att ringa runt och sjukanmäla dem och sedan kalla in farmor medan jag åkte till kontoret och hämtade min dator. Jag tänkte ringa in till dagens två telefonmöten, och jobba så mycket det gick däremellan, det som jag brukar kalla "att vabba hemifrån". När gjorde jag det senast? Definitivt innan A föddes. Det kan funka med ett litet skruttigt barn som sover mest hela dagen, det funkar jättedåligt med två knottar, varav den ena följer sin syster som en snorig skugga varje vaken sekund, och den andra är alldeles för stor (och inte tillräckligt skruttig) för att sova.

Det gick att följa stora delar av det första mötet på mute, med headset och telefonen i bakfickan. Tur vi kommit överens om att min fina kollega skulle sköta vår rapportering, för det funkade inte att slå på min mikrofon ens när det skulle behövts, för jag hade alldeles för många avgrundsvrål i bakgrunden (ungefär inga avgrundsvrål är lagom många, om ni undrar). Det andra mötet låg när lilleman sov, så det funkade bättre, J spelade Wii i vardagsrummet medan jag pratade en halvtimme i biblioteket, och där kunde jag göra lite efterarbete också, men J var inte särskilt nöjd med att jag var så frånvarande. Idag testade jag en annan modell och vabbade helhjärtat med bönsäcksmys, bokläsning och kortspel fram till lunch, sen gick vi över till farmor och farfar. Det funkade så mycket bättre att göra en sak i taget, både för mig och för barnen. Nästa gång ska jag helt enkelt avboka mina möten när jag ska vara hemma med dem, det är rättvisast mot alla, men mest mot mig.