Luciafirande på dagis

Det var ett fint luciatåg på dagis, förstås. Många sånger blev det, men kanske inte så mycket sång alla gånger. Efter första numret pekade en liten gosse ut sin mamma och pappa och gav sig av till dem, och Julia följde hans exempel. Det hjälpte inte att vi följt Patriks råd ("Det är bara orutinerade föräldrar som sätter sig längst fram under luciatåget - då får man ofelbart barnet i knät")och satt oss en bit bak. Vi frågade lite fint om hon inte ville vara med och sjunga, och hon skakade glatt på huvudet "nähä". Men när fröken började dela ut bjällror inför "Jingle bells", poppade hon tillbaka till de andra barnen och tågade färdigt därifrån. Mysigt var det i alla fall.