Gunga, gunga, gunga

Bästa körfesten någonsin, förresten! Efter en ganska vanlig mat- och pratsittning med sång och helt ok cateringbuffé, fick vi veta att det var dags att lätta på klädseln och skaka ner maten med afrikansk dans. Det kändes fånigt att stå och gunga till afrikanska trummor i ungefär sexton takter, och sen blev det fantastiskt kul. Vi upptäckardansade en god stund och tittade efter vad det fanns något fint uppåt, nedåt, åt sidorna och bakom oss. Sen armbågade vi oss runt i ring en stund innan vi viftdansade oss fram till vår dedikerade klappartner, lekte klapplek och hoppade runt varandra. Ofantligt kul. Jag tog det lite lugnt med hoppandet, men när jag inte har någon mage så småningom kan jag absolut tänka mig att gå en kurs eller två i afrikansk dans. För det blev jag glad av.