1-2-3-4-5-6-7

Har ni lyssnat på gulsparven någon gång? Den där fågeln som räknar och räknar, och ibland kommer den ända fram till sju, men oftast fastnar den på sexan. Ett-två-tre-fyr-fem-sex. Ett-två-tre-fyr-fem-sex. Ett-två-tre-fyr-fem-sex-sju. Ungefär så har det varit här, mest hela kvällen. Vi har nämligen haft sju barn i springbar ålder att hålla reda på ute på gräsmattan ikväll, Cornelia, Hanna, Felix, Jakob, Maja, Valentin och Julia. Barn nummer åtta, Viktoria, är bara fyra månader, så henne har vi inte behövt räkna, eftersom hon inte rullar iväg på egen hand. Det har varit full trafik mellan gungorna, hammocken, sandlådan och dammen, och trots allt har vi hunnit med att prata med både Tina, Ralph och Nicole. Helt otroligt, och riktigt, riktigt roligt.