Året som gick

I januari åkte vi hem-hem för en försenad jul. Vi besökte Junibacken. Träffade vänner från Sydney. Morbror Åke dog.

I februari åkte vi på skidresa till Branäs. Sedan åkte jag hem-hem igen på begravning medan resten av familjen, inklusive månadens inackordering L, gick på Disney on Ice, en upplevelse som präglade Julia resten av året.

I mars var det melodifestivalen och bäbisar som gällde. Vår egen baby Adam annonserade sin ankomst i november och baby Siri kom ut, så nästanstorasyster Charlotte kom från USA-landet för att beskåda mästerverket. Mormor och morfar kom på besök när Lars åkte till Kina.

April bjöd på påskkalas och 4-årsfest. Ville föddes. Vi vuxna åkte på hemlig resa till Nyköping och Oxelösund. Julia träffade sin grannkompis Simona för första gången. Fantastiskt kul att hon fått en kompis som bor så nära och som inte kommer från oss stora, men också början på ett nytt sätt att umgås - det är inte alltid det passar med våra planer när det ringer på dörren.

I maj gifte sig Klaus och Margareta i katolska kyrkan med en fantastisk trespråkig cermoni. Vi hade våra första grillkvällar för säsongen. Lars åkte till Singapore. Ett stenkast från förskolan mördades en 26-årig mamma av en förvirrad kille med kniv. Hem-hemma kastade man sten in genom fönstret hos irakiska flyktingar. Vi gick på SOF. Det är så olika det där.

Lars var ledig åtta veckor under sommaren, jag sex. Det var varmt och vi badade ganska mycket. Jag fick pippi på att vila under träd, vårt eget stora päronträd är favoriten, men det finns vilvärda äppelträd i Hållsta och Vimmerby också. Vårt bruna hus blev rödmålat och fick nytt staket. Vi firade midsommar i Fällfors, utan Åke för första gången. Som vanligt, men ändå inte. Micke och Tina var hemhemma samtidigt som vi, och i augusti åkte vi ner och tittade på deras nya hus i München. Storebror med familj hälsade på. Vi fick ytterligare ett besök från Sydney. Vi gjorde utflykter till Vimmerby, Junibacken, Liseberg och när jag börjat jobba igen åkte Lars och Julia till Kolmården. Farfar fyllde 70.

PeO och Jessica gifte sig i september. Under hösten var jag mest gravid. Jag fick havandeskapsförgiftning den här gången också, och slutade jobba 8 oktober. Sen pendlade jag mellan soffan, MVC och förlossningen för vila och kontroller av blodtryck, protein och diverse blod- och levervärden. Nionde gången jag kom till förlossningen den här graviditeten hade jag verkligen värkar, och Adam föddes två och en halv timme senare, en pigg och frisk liten kille. Ett halvt dygn efter förlossningen fick jag havandeskapskramper, eklampsi. Resten av november var jag väldigt trött, Adam och jag bara åt och sov och återhämtade oss.

I december hade jag återfått mina krafter, men tillbringade det mesta av tiden på samma sätt. Det blev inga avancerade julklappar, men å andra sidan spelade Adam Jesus i Domkyrkans levande julkrubba. December blev trots allt en social månad - vi höll oss i Linköping, men träffade stora delar av släkten, både mormor och morfar och Charlotte kom på besök. Året avslutades med fest i Rappestad där barnen för första gången var lika många som de vuxna (inräknat Viktorias mage, då, även om det barnet kommer ut först 2010).

2009 var ett bra år, allt som allt. Det ska bli spännande att se vad 2010 bär i sin väska.