Det är ljust i utomhuset

Efter jobbet och dagis satte vi oss på ett liggunderlag på lilla berget i trädgården och invigde pluttens rosa termos. Den rymmer lagom mycket varm choklad för två. Sen premiärcyklade plutten till farmor och farfar på sin fyrhjulning (a.k.a. tvåhjulingen med stödhjul). Nytt för i år är att hon törs klättra upp på cykeln redan ovanför den svaga lutningen på uppfarten, men det påpekade jag inte för henne.

Det ska inte vara så

En av mammorna i vattengympagruppen som jag var med i när jag väntade plutten finns inte längre, läste jag i tidningen i morse. Hon lämnade tre barn efter sig. Det ska inte vara så.

Wasabi!

Sushi är inte bara gott, vackert och nyttigt, det är spelbart också. Och vi fick ett ex i tack-för-att-jag-fick-bo-här-present idag, så nu kan vi frossa i Wasabi! Det tål upp till fyra spelare, så det är bara att boka in sig.

Dagens topp fem, utan inbördes ordning

* jag såg en fin hund i bilen brevid när jag körde till jobbet
* jag fick en semla av en lagom godhjärtad kollega
* solen sken
* jag stack in näsan på bokrean utan att köpa en enda bok som jag inte behöver
* Malcolm Gladwells "Outliers" som jag beställde i söndags låg i brevlådan när jag kom hem

Snödagssöndag

Jag tror aldrig att jag sett så stora snöflingor som idag. Det snöade vantar värdiga siamesiska lapptrillingar, och drygt det.

Fredagsmys

Det bakades kakor i kyrkan igår medan vi hade körövning. Det luktade så mumsigt att jag byggde mördeg när jag kom hem igårkväll, och idag blev det kakbak efter middagen. Vi får väl se om det blir några kakor över åt oss andra.

Fläckvis ordlös

Mina USA-iska skrivarkollegor har en bokklubb där man läser och diskuterar en bok i månaden, och efter jobbet pilade jag iväg till stadsbiblioteket för att leta reda på ett av alternativen till mars månadsbok, en titel som skulle finnas tillgänglig på hyllan enligt katalogen. Tji fick jag, varken jag eller jourhavande bibliotekarie i informationsdisken kunde hitta boken, men däremot snubblade jag över Ove Wikströms "Ikonen i fickan: om yttre och inre resor". Det blir busbra, eftersom jag tänker gå och lyssna på honom i morgon kväll, när han talar "Till längtans försvar" i St Lars-kyrkan. Ibland kan det bli bra, fast på ett annat sätt än det var meningen från början. Serendipity.

Jag önskar mig ett bättre svenskt ord än serendipitet för det tillståndet, men mitt ordförråd sviker mig på den punkten. "Lyckträff" täcker liksom inte aspekten "något som var tänkt att bli bra från början" - har någon av er en bättre synonym?

Mer soppa åt folket

Soppa och efterrätt är ett vinnande koncept, så vi satsade på det idag också. Först Rostad sötpotatissoppa med några smärre modifieringar, det blev ett halvt kilo sötpotatis kompletterat med en rejäl palsternacka, schalottenlök och ett par rostade vitlöksklyftor i soppbasen samt rostad parmaskinka istället för oliverna och fetan ovanpå. Sen överfölls jag av visioner av stekta bananer och havregryn, och med hjälp av den apokryfiska skriften "Slutet gott" byggde jag en variant på Heta bananer med kokoskolasås med mildast tänkbara chili (anchopeppar), kanel och havregryn i stekpannan. Vi hade en slatt chokladglass i frysen, och det funkade fint, men det blev väldigt sött. Det var lite kul att koka kolasås på kokosmjölk, det hade jag nog inte kunnat ljuga ihop på egen tass.

Vilket skulle visas

Nu kanske jag är onödigt grinig för att den som satt närmast mig luktade illa (inte min lagvigde, utan den på andra sidan), men tre timmar är länge, även när skådisarna är busduktiga och storyn hänger ihop. Jag får nog sluta gå på provföreställningar, för det är mycket roligare att se skämten först när de sitter. Jag är snudd på beredd att läsa en kurs i Imagebased rendering i Norrköping bara för att få lyssna på Döden, och det mellanaktsnumret fanns definitivt inte i november. QED.

10-årsmiddag

Ikväll var vi ute med släktens 10-åring och åt på finrestaurang, en sån där som inte har någon barnmeny. Det var lite spännande med tanke på vår kära treåring, men med hjälp av rätt preppning och en bra dag funkade det bara fint. Vi hade kollat igenom menyn på webben och bestämt oss för ett dagisklassiskt upplägg - soppa och efterrätt för hennes del, medan vi stora klämde i oss en trerätters. Således hade vi förberett henne på "potatissoppa", även känt som Creme vichyssoise med gruyereost, krutonger och vit tryffelolja, samt Profiteroles med vaniljglass, chokladsås och creme anglaise, under pseudonymen "glass". En liten eftermiddagsvila och en klistermärkesöverraskning att dra fram under varmrätten var välplacerade, men bästa partytricket är att sällskap av kusinerna, tätt följt av mitt långa pärlhalsband, som man kan linda runt sig själv och sina grannar av hjärtans lust. Asbra. Själv åt jag fågel, ankbröst och fasan, lätt pepprad med blyhagel (jaja, jag hittade bara två, och vi blev varnade innan). Det blev krydd-creme brule till efterrätt, i stark konkurrens med en chokladfondant som inte heller verkade otäck. Fantastiskt gott och trevligt alltihopa. Vi hällde ner en sömnig plupp i sin overall snett efter nio, och mycket riktigt somnade hon i taxin. Praktiskt att hon fortfarande är liten nog att bära omkring på.

Första gången jag träffade kvällens festföremål var det han som var treåringen. Nu kan han beställa musslor på vuxenrestaurang. Det är ganska konstigt att tänka på.

Ditt ljus jag ser

Det här var rätt tid att vara borta från de vanliga rutinerna i en vecka - plötsligt är det ljust med marginal när jag åker till dagis snett efter klockan fyra. Solen sken när vi promenerade till lunchen, det är också en bra sak. Det är nästan så att det kan kompensera snöslasket.

Dagen som var igår

Alla mina byten klaffade finfint igår, så jag var på plats på Konsert och Kongress med god marginal innan konserten började klockan fem. Bo Kaspers var mycket bättre än första semifinalen av melodifestivalen, surprise, surprise. Men om man blundar är Caroline af Ugglas låt riktigt bra, och Emilia överraskade också positivt. Nästa lördag blir det spexet istället, det gör inget.

Långa armar och vi'en släkt

Det kändes att han fanns där i kyrkan iallafall, i myllret av svartklädda mostrar och morbröder, kusiner och kusinbarn, släktingar, grannar och vänner. Sista festen med n'Åke blev ett bra kalas, trots att borden var dukade inomhus och både kattungar och supar lyste med sin frånvaro. Och när man inte kan klämma ur sig några kloka ord kommer man trots allt ganska långt med kramar.

Rustad men ändå inte

Gråtvänliga glasögon istället för linserna
Svartkappan, klackestövlarna, finhatten
Mammastrykta näsdukar
Allt är förberett
Och ändå kan jag inte riktigt fatta varför jag är hemma

Vår skidhjälte

Plutten pustar ut efter sin första dag i livets hårda skidskola. Hon har åkt åkband, skidkarusell och röd backe mellan pappas knän, det är bra jobbat. Fantastiskt väder, stuga och sällskap. Lyllos oss.