Garderobsstädning

Det är dags för mig att göra samma trick som Lindex gjorde något av de år som jag råkade titta bort - att rensa ut mammakläderna, iallafall de graviditetsrelaterade. Det är lite vemodigt att sortera sina plagg i kategorierna användbart/amningsbart, inte-på-länge och aldrig-mer. Alla mina fina, högmagade trosor som inte kommer att komma till användning igen. Sniff. Det är ett långtidsprojekt, för rätt som det är vaknar lilleman och vill äta lite till, han är ovanligt vaken och hungrig idag. Jag misstänker att han satsar på att äta upp sig en kurva innan vi träffar BVC efter lunch, och vem vet, han kanske lyckas med det. Nå, det ska bli spännande att se om det kanske finns utrymme för att handla lite nya amningsbara plagg när jag sorterat färdigt. Jag behöver iallafall definitivt fler förvaringslådor (surprise!).

Långsamt lamm med citron

Vi fick hugg på ett lamm i lördags, det kom hem till oss grovstyckat, i en låda, och bor nu i lämpliga bitar i frysen. Idag byggde vi en långkokt gryta, och det är bäst vi skriver ner receptet innan vi glömmer, för den blev ohygglogod (jag tror det är det enda adjektiv som lämpar sig för skrift, och då är det ändå ett ord jag aldrig nedtecknat förut).

700 gram grytbitar av lamm
1 gul lök
2 morötter
3 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
2-4 dl vatten
2 dl vitt vin
2 lagerblad
1 tsk rosmarin

saft och rivet skal av en citron
2 dl creme fraiche

Bryn köttet i omgångar i olivolja i en stekpanna, tills det har fin färg runt om, och lämpa successivt över köttet i en stekgryta. Tärna lök och morötter, och hacka vitlöken. Fräs grönsakerna. Koka ur stekpannan med 2 dl vatten och häll stekskyn i grytan. Fyll på med vin, mer vatten, rosmarin och lagerblad. Salta och peppra. Koka upp och låt sedan grytan sjuda i evigheter, eller åtminstone några timmar. Ät något annat så länge.

När det är dags att äta nästa gång, t.ex. nästa dag eller framåt kvällen: Koka ris och värm upp grytan igen. Tillsätt creme fraiche, citronskal och citronsaft och koka upp. Ät med andakt, och gärna några goda oliver.

Show and tell

En dag i månaden är det playday på förskolan. Då får varje barn ta med sig en leksak att visa för de andra, men idag tog vi med något som smällde ännu högre när vi hämtade Julia, en livs levande pinfärsk lillebror.

Alexandra undrade:
- Men hur kom han ut ur magen?
- Jag klämde, och klämde, och klämde, svarade jag. För det var ju precis så det var.

Tacksam

Idag är jag fylld av tacksamhet för vart enda ett av de år jag levt, alla de människor jag mött och de erfarenheter jag har. Jag behöver var och en, för ni är vad som gör mig till den jag är. Och jag är så oändligt glad att jag är.

Lördagslyxlirare

Vi låg i sängen hela natten i natt, klev inte ens upp för att byta blöja. Idag glider vi fram genom tillvaron och lutar omkull oss när och där vi blir trötta. Vi har gått en jungfrutur med barnvagnen på gatan och Adam har visat upp sig för kusinerna och Kristian. Dessutom har han demonstrerat att han kan sova medan syrran spelar Mario Kart Wii i samma rum, det bådar gott. Nu pustar vi ut i soffan igen efter kvällsmat hos farmor och farfar, somliga har det bra. Jag är mycket piggare idag än igår, men det är lång väg kvar att gå, jag får nog räkna med åtminstone en månad innan jag är återställd, alldeles bortsett från det där med vaknätterna.

Don't try this at home

Här kommer dagens tips från förlossningscoachen - om du har anlag för havandeskapsförgiftning är det en bättre idé att föda på sjukhus än hemma i soffan, oavsett hur mysigt det kan verka med plastskynken och levande ljus. Jag är väldigt tacksam för att jag valde den något mer kliniska linjen själv.

I söndags, på utsatt dag, var det dags att föda barn, sa kroppen. Förlossningen fick verkligen börja med värkarbete, yay! Vid fyratiden gick vi en promenad till brevlådan för att posta läkarintyget, med avbrott för andningspaus var tredje minut, sen åkte Lars för att plocka upp Julia på kalas medan jag ringde sjukhuset, och strax före 17 gjorde vi vår nionde entre på förlossningen för den här graviditeten. Jag hade gjort ett ganska bra förarbete, så redan 19.40 kom vår lilla kille med klang, jubel, lustgas och varma handdukar. Jag svimmade på toaletten någon timme senare, men annars mådde vi bara fint, och mitt i natten någon gång fick vi flytta från förlossningen upp till BB.

Måndag var inte riktigt lika bra. Adam låg i sin lilla plastbalja i ett hörn av rummet och jag fick in en bricka med frukost till sängen, men sen blev det otäckt. Jag började darra och såg ljusblixtar, sen kunde jag inte fokusera över huvudtaget. Lars kom på att jag hade haft linserna inne ända sedan dagen innan, och jag lyckades ta ut dem, men kunde inte pricka linsburken när jag skulle lägga ner dem, och inte se bättre efter det. Nästa sak jag minns är att en läkare bad mig utföra ett reaktionstest där jag skulle pricka min egen näsa med pekfingret. Jag låg med händerna i vädret och hade ingen känsla för hur jag skulle utföra instruktionen. Lars har berättat att läkaren gått ut för att hämta någonting, så det var han och en undersköterska inne i rummet när jag började få epilepsiliknande kramper och tugga fradga, men rummet fylldes väldigt fort av folk när larmet gick. Själv har jag inga fler minnesbilder förrän måndag kväll när jag vaknade på riktigt igen med diverse slangar i kroppen på intensivvårdsavdelningen. Sen har min återhämtning gått fort och bra, tisdag förmiddag flyttades jag tillbaka till förlossningen med magnesiumdropp för att inte kramperna skulle komma tillbaka, och på tisdag kväll fick jag sluta cirkeln och komma tillbaka upp till bb igen. Där blev vi kvar till i eftermiddags när vi blev utskrivna. Jag är väldigt, väldigt glad att jag befann mig på ett universitetssjukhus när preeklampsin gick till eklampsi, och jag är om möjligt ännu gladare att vara tillbaka i min egen soffa med hela min fina familj.

Halloweenprinsessa

Idag infaller höstens höjdpunkt, iallafall om ni frågar unga fröken Julia - halloweenparty på dagis! Det är sedan länge bestämt att hon ska ha sin älskade askungenklänning på sig, som hon fick i julklapp av umekusinerna för två år sedan. Häxor-schmäxor, här är det Disneydrömmar som gäller! Hon har önskat sig att få göra Halloweenkakor när hon kommer hem från dagis, får se om jag orkar slänga ihop lite chokladmuffins som vi kan rita spindelnätsglasyr på, kanske. Men jag lovar inget bestämt såhär års.

Pumpalykta

Pumpasoppan som jag gjorde av innanmätet var inte mycket att hurra för, men lyktan blev fin.