På egna hjul

Vi åkte en sväng efter middagen alla tre, på varsin cykel. Det har aldrig hänt förut. Knotten hade beställt fika i lekparken, så jag stoppade ned en kakburk och en vattenflaska i hennes pyttelilla cykelkorg. Vid närmare eftertanke bytte jag ut de finska pinnarna mot burken med vindruvor, ett smart drag, eftersom hon mycket riktigt gick omkull efter 50 meter, på kanten av en A-brunn. Innehållet stannade i korgen, och personskadorna inskränkte sig till grusiga tassar, så på det stora hela gick det bra. Hon har inte riktigt begripit sig på att man måste trampa framåt för att få fart än, och det är inte alldeles lätt att titta efter bilar och hålla sig till högersidan av vägen, men det rättar nog till sig innan hon fyller femton. Två kvarter enkel resa var en alldeles lagom jungfrutur, och jag vill ta till protokollet att hon svängde som en gud i den snäva infarten till lekparken.

Underbart är gott

Till gårdagens kvällsvisit medförde vi två filmer och en bok som jag lånat för ganska precis ett år sedan, samt en födelsedagspresent. Några timmar senare lämnade vi kalaset med två fådda böcker, en pippidocka, en fyrhjulig cykel (varav två stödhjul) och en grävskopa. Vi vann. Det fanns många skojsiga saker i "Slutet gott" som är full av desserter från Allt om Mat. Först ska vi testa Frozen Margarita pie, och när fruktsäsongen drar igång igen siktar jag på Päronflan à la Russkij och Äppelkaka med kaffesmak och punschgrädde. Fryst irish coffee cream med chokladkaffebönor måste jag ju också testa. Och chokladtårtan med saffranstryffel. Jag tror jag lägger ned det där med att gå ner i vikt, det verkar onödigt.

Nå, vi åt iallafall relativt vettigt idag, det blev lax med tomat, purjolök, fetaost och oregano med oreganon utbytt mot basilika, innan vi rockade loss på limebrulé med färska jordgubbar. Det får bli ett extra wii-aerobicspass imorgon. Eller kanske inte.

Tillbaka på banan

Idag är det sista dagen på semestern, men inte för oss. Vi har ytterligare en ledig vecka tillsammans, vilken lyx! Vi kom hem ifrån Västerbotten igår, ungefär samtidigt som den stora sommarvärmen nådde Linköping, och vi har både hunnit klippa gräsmattan, flämta efter skugga, ha nattgäster, gyttjebada oss i Viggeby och åka på våffelmiddag sedan dess. Ja jisses. Någon gång kanske vi ska dra ner på tempot.

Knotten har iallafall fått nya simpuffar, och hon paddlade ohämmat fram och hälsade på alla barn och stora som höll på med något spännande på stranden till Järnlunden. Sådär kärvänlig var jag definitivt inte när jag badade som barn, jag var alldeles för upptagen av att vara livrädd för att få vatten i ansiktet. Knottens metodik är mycket roligare, tur att utvecklingen går framåt.

Halvt för ankar

Jag hade en ganska plågsam inflygning till Umeås flygplats i tisdags, det slog lock för båda mina öron, och det släppte inte förrän morgonen därpå. Som man skulle kunna misstänka blev jag tokförkyld när jag ändå höll på, och idag har vi tagit det ganska lugnt - bara eftermiddagskaffe med moster och morbror och sedan kvällsfika med småkusinerna, Emelie och Maria. Det är skönt att kunna lägga sig i hammocken och gunga bort en stund med en bra bok när man känner sig lite halvrutten.

Ett halvt fotbollslag på gräsmattan

Vi åkte till Hjoggsjön för att bada, men där var det växlande molnighet, fuktigt i gräset och kallt i vattnet. Julia badade ändå, och jag snorade. Efter en stund fick vi iallafall sällskap från München och Brattby, så det lektes och badades lite till innan vi packade ihop oss och åkte till mor och far för att äta picknicklunch. Det är rätt kul att man kan ses i Tyskland ena veckan, och i Vännäs nästa. En av de största attraktionerna här, förutom att gunga, gömma sig i dynlådan och leka Frankenstein, är att leta grodor i dammen. Och sen, när de andra fem barnen åkt hem, ägnade Julia en timme åt att släppa ut sina badleksaker och fiska upp dem igen. Det du, Kristian!

Hem-hemma

Här är det snabba ryck - i går morse ringde jag hem-hem och bokade sedan flygbiljetter, och vid sjutiden åt vi köttfärspaj i Vännäs. Det är ett avlångt, men tillgängligt land vi bor i. Vi har redan hunnit spela kort och gunga hammock, och knotten har brandskattat jordgubbslandet med sin mormor.

Dansa med tigrar

Och just när man tror att lekrummet på vildmarkshotellet ska stänga, sådär framåt niotiden, kommer det en tiger och drar igång discoutrustningen. Förstås. Så i söndags dansade knotten med en fullvuxen, tvåbent tiger i plysch och ett hav av små knattar istället för att ligga i sitt väggfasta skåp på hotellrummet och snarka. Oh well.

Kolmården krävde lite mer ansträngning än Astrid Lindgrens värld - det var större, både till ytan och publiken, mer kuperat, regnigare och logistiken kring serveringarna väsentligt sämre. Men det var kul, och vi klarade oss helt utan vagn! Kolmårdenpaketet var en bra sak, två dagars inträde till djur- och safaripark med en hotellnatt inemellan. Eftersom det inte blev mer än sex timmars sömn natten innan för plutten, räckte orken inte ända fram till middagen. Hon ville allra helst ligga kvar i sängen och vila till Bolibompa, medan hennes hårdhjärtade och hungriga mor ville gå och äta istället. Det var lång kö till den fulla restaurangen, och saker och ting hann bli päronformade och återgå till det normala innan vi fick vår afrikanska grillbuffe. Den var välmatad med grillad entrecote och fläskhare, potatisgratäng, chevrekräm, limelax, lufttorkad skinka och andra tämligen europeiska läckerheter. Allra godast var den rostade ananassoppan med kokos, och den kanske kvalar in som afrikansk, vad vet jag.

Vi hann se delfinshowen båda dagarna, det var det bästa, tycker jag. Knotten röstar på aporna. Tigrarna var coola de också, i synnerhet när de fick mat. Bamse var liberal med sina kramar. En bra minisemester i semestern.

Varför-epoken nalkas

Hon gick ut hårt med "Varför pratar man tyska i München" under morgontoaletten och fortsatte med "Varför gör du ingen frukost". Nu är vi på väg in i en ny era.

Tekniskt fel

Det var lättare att åka till München än att ta sig därifrån. När vi skulle checka in visade det sig att flighten var inställd, så vi fick bo på hotell och flyga nästa morgon istället. Biljettekniskt fel, om vi får gissa, eftersom alla passagerare från vårt plan rymdes, och planet ändå var halvtomt. Oh well, vi hann hem till Lars födelsedagskalas med två timmars marginal iallafall. Tur att jag beställde tårta innan vi åkte.

Utökning i spelhyllan

Det hör liksom till att undersöka spelutbudet när jag är i München. Den här gången fick jag med mig Heckmeck am Bratwurmeck och Verflixxt, med expansion hem. Verflixxt fastnade vi för när det dök upp ur Klaus magiska spelväska(TM) häromsistens, och det ska bli spännande att prova expansionen också. Heckmeck har två goda referenser på kartongen - Reiner Knizia och Doris Matthäus - och visade sig dessutom vara mer än spelbart. Utan spelplan och med relativt få element att hålla reda på, funkar det dessutom bra även med viftande barnaarmar i närheten.

Vi hann testa på Wii fit också under gårdagen, jag hade inte riktigt trott att jag skulle uppskatta backhoppning, men det var riktigt skoj.

På egna tassar

Efter en redig pannkakestekarinsats (ja, inte av mig, då, jag har semester) lämnade vi samtliga våra barn och män i lägenheten och paraplyade iväg mot Münchens inre delar. I tveksamma fall ska man alltid välja att gå på stan med Tina. Jag lärde mig att S-bahn inte är samma sak som Strassenbahn, att tunnelbanestationen vid Marienplaz är knallorange samt att det är majsgult vid Sendiger Tor. Efter att ha raidat HM med personalrabattkortet i högsta hugg, begav vi oss mot ett fik mittemot klockspelet i rådhuset - fem trappor upp med pytteliten hiss, och fick ett bord med ungefär 30 cms luft till närmaste grannarna. Inte en chans att klämma in en barnvagn där! Ha!

I München

Det regnar här i Tyskland idag - men vad gör väl det? Det funkar att cykla trehjuling inne med, runt runt i sickenblaasköket. Och jag har köpt bröd hos bageriet som ligger i samma hus, det gick vägen med lite fingerviftande och de magiska orden "guten morgen" "Ich spreche keine deutsch", "brotchen", "ja", "nein" och "danke schön". Snart ska vi trotsa dripp-droppet och ge oss ut med de fyra knottarna. Lite blött har ingen dött av.

Packa pappas kappsäck

*Center
*Gräslökschips
*Gräddfil
*Polarkakor
*Pärlsocker
*Eric Gadds senaste
*Kaffe (till oss själva)
*Låneklänningar
*Mama
*Må bra

Sådär. Nu har vi utrustat vår expedition till München.

Finbesök

Nu har vi haft Sydneybesök igen, Peter och Lina med sina småtjejer. Det är ganska fantastiskt att kunna ta vid där vi skiljdes för fjorton månader sedan. Storpluppen (som är ett halvår yngre än vår tjej) har blivit stor och långhårig, och lillpluppen som hunnit komma ut och fira sin första födelsedag sedan sist var liten, blåögd och stentuff. Men deras föräldrar var ungefär som vanligt. Vi har haft ett skönt dygn med mycket prat, mat och lekplatsbesök. Jag är inte avundsjuk på Peter som åker hem nu för att jobba ett par veckor innan resten av familjen ansluter. Och inte på Lina heller som ska flyga själv med tjejerna. Jo lite, förresten, när de väl kommit fram allihopa. För det är ju ganska trevligt att vara i Sydney.

Gå till farmor

Nu är hon sådär stor igen, tjejen. I förrgår gick hon alldeles själv till farmor och farfar (ja, jag skuggade henne sådär 20 steg bakom och kollade att det inte kom några bilar, och att farmor öppnade dörren och sånt), och i morse ringde hon själv (Lars slog numret, men hon skötte det mesta av snacket) och frågade om hon fick hälsa på. Det fick hon, så hon var där i ungefär 10 minuter och ritade en teckning, sen ville hon komma hem igen. Jag gick och hämtade henne, men nu dröjer det nog inte länge förrän hon går både dit och hem alldeles själv. Tanken svindlar.

Regnvädersdag

När det regnar känns det helt legitimt att ägna mest hela dagen åt att hänga inomhus med kompisar i alla storlekar och spela spel, i bräd- och wiiformat. När vi väl masat oss hem för kvällen och nattat plutten, kom vi på att det är kul att gå på bio också. Sagt och gjort, vi hann kalla in barnvakten, ta oss ner på stan och köpa godis och biljetter på de trettio minuter vi hade till förfogande innan filmen startade. Vi såg Sex and the city. Rapp dialog och roliga kläder, men tämligen tunn story. Salongen var full av flickor i fina skor (själv hade jag mina röd-vita Madden Girl). Det är fantastiskt lyxigt att kunna spontangå på bio, och när knotten redan sover, är det ju ingen större ansträngning för barnvakten att titta på tv här istället för hemma tvärsöver gatan.

En solig dag i Vimmerby

Det är ett lågtryck på väg, påstås det, så efter frukost bestämde vi oss för att genomföra en av semesterplanerna redan idag. Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby, bara 70 minuters bilväg hemifrån. Det hann bli lite gnälligt i baksätet på vägen dit, men inte alltför farligt, och definitivt mödan värt när vi kom fram.

Astrid Lindgrens Värld bjöd på massor av framträdanden från olika scener med skickliga skådisar och sångare. Porträttlika var de också, Lina såg faktiskt ut att vara tecknad av Björn Berg. När vi inte satt och tittade på uppträdanden susade knotten runt och lekte i de olika miljöerna, mycket vinkande blev det från balkongerna i Villa Villerkulla och Junibacken, barfotabad i ån och "ambulansgång" på stenmurarna i Körsbärsdalen. Logistiken var imponerande - trots att det var mycket folk som skulle förflytta sig, blev det sällan igenkorkat, och det fanns gott om toaletter och snabba matställen av olika kaliber.

Vid Villa Villerkulla tog vi tillfället i akt att lämna de nappar vi råkade ha med oss i Pippis nappträd. Vi får väl se om knotten har slutat med napp nu eller inte, jag tror inte att hon riktigt begrep vad hon gav sig in på när hon samtyckte till att lämna dem där.

Hon ratade sockerdrickan till förmån för päronfestis, men annars är hon ganska indoktrinerad av Astrid Lindgren vid det här laget, framför allt när det gäller Pippi och Emil. Vi fick med oss en samlad bullerbybok hem också, så äventyret fortsätter. Jag tror att vi kommer att kunna göra sommarutflykter till Vimmerby ett antal somrar framöver.

Kyckling med quinoasallad och häxsås

Gårdagens middag bestod av vitlöksoljegrillad kycklingfilé med quinoasallad och häxsås. Perfekt en solig sommarkväll i trädgården tillsammans med Klaus och Margareta, innan vi rockade loss med ett urval tyska bräd- och kortspel.

Kycklingen fick gojsa runt med färdigköpt vitlöksgrillolja innan den landade på grillen och skars sedan upp i mindre bitar efter tillagningen.

Salladen (lagom till fem) gick till såhär:
quinoa (2 dl okokt volym, nykokt och lätt svalnad)
vattenmelon (ca 1 kg), urkärnad och tärnad
fetaost (1 paket á 150 g), tärnad
kalamataoliver (1 burk av Fontanas urkärnade)
mynta (1/3 kruka färsk, riven/hackad)
Bre ut quinoan i en form. Blanda resten av ingredienserna och fördela dem ovanpå quinoan. Dekorera med lite mer mynta.

Häxsås:
2 dl creme fraiche
2 msk tomatpuré
2 vitlöksklyftor
5 tabascodroppar
1 tsk flytande honung
franska örter
lavendelblommor
salt
peppar

Medsols under päronträdet

Det har solat i flera dagar nu, och min absoluta favoritplats här i världen finns i det stora utomhuset. Vid päronträdet, under det luftiga bladverket lägger jag ut älgfilten och flyttar den successivt efter solens gång, i en lagom blandning av sol och skugga.

Kanaltur

Vi åkte båt från Nykvarnsslussen till Berg härom onsdagen, Julia, jag, morfar och mormor. Strålande sol och nästan ingen vind, perfekta förutsättningar för en tur i en dieseldriven ångbåtsreplika.