Chocolate banoffee pie

Jag gillar kondenserad mjölk. Man kan göra alla möjliga bra saker med den, t.ex. frozen margarita pie och key lime pie och sånt där, men det allra mest magiska med den är att om man kokar den i sin burk i två timmar och sedan väntar tills den svalnat, så finns det den mest magiska kolasås därinne, på bara en konservöppnares avstånd. Mums.

På en möhippa nära mig härom helgen fick jag praktisera ett recept där långkokt kondenserad mjölk var en av huvudingredienserna. Eftersom jag lärt mig att långkok är nyttig mat (tack, Camilla!), plitar jag ner receptet här medan jag har det i huvudet:

Koka en burk kondenserad mjölk (397 g) i en massa vatten i 2 timmar. Se till att den inte kokar torrt, och ta i med tid så att den hinner svalna i frid och ro innan du försöker öppna burken. Nykokt kolasås är inte bra för hyn.

Bottnen består av 250 g chokladöverdragna digestivekex och 65 g (osaltat) smör. Krossa kexen cheesecakefint, smält smöret, blanda ihop och tryck ut i en form med löstagbar kant (24 cm eller så).

Gör en yttepyttig liten kopp kaffe och låt den svalna.

Nu kan du öppna burken. Vattenbada 150g choklad (jag kör med Fazer blå), 1,25 dl creme fraiche och den kondenserade kolasåsen. Rör ihop till en slät massa och häll ut på bottnen.

Skala och skiva två bananer och fördela dem ovanpå chokladkolagucket.

Rör ihop 2,5 dl creme fraiche och en matsked av det kalla kaffet. Skeda ut blandningen över bananerna.

Dekorera med chokladspån. Ät upp.

Jag tror att det var ungefär såhär det stod i receptboken. Gott blev det, ialla fall.

Utav barn och fyllerister...

...får man höra sanningen.

Såhär två dygn efter att vi förlupit hemmet frågar jag min femåriga dotter:
- Tycker du att det är kul att vara hos mormor och morfar?
- Ja
- Saknar du pappa?
- Nä. Jag har glömt honom.

Bara så du vet, Lars. Vi får väl se om minnet klarnar när vi kommer hem igen på måndag.

Hej vardagen

Lars fick jobb idag, och börjar imorgon. Snabba ryck! Mycket som ska göras på kort tid förstås, och det blir inte mycket semester för den nyblivne internationelle projektledaren i sommar. Nå, vi får väl resonera som så att vi fick vårt gemensamma sommarlov tidigt i år, jag är väldigt, väldigt glad att vi åkte tillsammans till Sydney i mars och har hunnit vara lite lediga tillsammans mellan jobbansökningarna. Det blir konstigt att vara ensam vuxen hemma med barnen i sommar. Någon som vill åka och bada med oss när det blir soligt och varmt här på riktigt?

Redo för sommar

Mitt i häggdoften under lördagens ljumma kvällspromenad passerade jag misstänkt färgstarka syrener. Alldeles för kort tid mellan hägg och syren, tänkte jag och ville helst av allt proppa igen syrenknopparna. Efter kvällens cykeltur i ett långt ifrån smeksamt vårregn har jag ändrat mig. Kom, kom syrenblommorna, det får bli sommar på riktigt när som helst nu. Ju förr desto bättre.

Förgätmigej

Det blir inget klokt skrivet just nu, men det finns mycket fint att titta på.

Det är faktiskt onsdag idag

Jag beställde biljetter igår för att åka hem till begravningen i nästa vecka. Jag åker själv med båda barnen, det känns lite spännande men går säkert bra, det är bytena som är kritiska, och där har jag tagit i rejält med marginalerna. Jag har en hel del saker som är planerade för imorgon och på fredag också, vilket leder till att flera torsdagar och fredagar utspelar sig på en gång i mitt huvud ikväll. Och det är faktiskt helt bortkastat. Det är så lätt att vara där och då istället för här och nu. Det är faktiskt onsdag. Sådetså.

Den femhundrafemtioelfte kvällsamningen

Mörkt och tyst i rummet. Munnen slappnar sakta av. Du somnar med dina tunga små händer på min tröjkant, som för att försäkra dig om att jag fortfarande finns kvar när du vaknar. Jag gör mig försiktigt loss, smyger ner och ägnar mig åt mig en stund. Men jag kommer alltid tillbaka när du behöver mig.

Du borde köpa dig en rabarberhatt

Eller borde du inte det? Adam har inte riktigt bestämt sig än.

Bullbak

J hjälpte mig med degen, men när det var dags att baka ut föredrog hon Bolibompa istället. Fair enough, det lämnade utrymme för lite kreativa krumsprång vid bakskivan, så av en halv liter degspad blev det bullar med fyra olika sorters fyllning. Först en plåt med både vanliga bullar med strösocker och kanel och några med världens oskyldigaste socker (muscovadårå). Nästa plåt rymde både plommonmarmelad och en laddning mörk choklad/kanderade pekannötter. Nötter och choklad var lätt godast, de är snart slut.

Navlaskådning då som nu

På en vigsel häromveckan blev vi uppmanade att läsa hela Ruts bok, "det tar bara tolv minuter" sa prästen. Så jag plockade fram min gamla konfirmationsbibel, och ut trillade en lapp där jag egenhändigt skrivit någon gång i trakten av 1987:

hjälpsam
snäll
musikalisk
omtänksam
smart
idérik
har lätt för att skratta
bra på att prata
generös
ärlig

När gud skapade mig gjorde han något BRA!

Det stämmer ganska bra med min självbild idag också. Jag stoppar tillbaka lappen så länge, och hoppas att jag håller med nästa gång den dyker upp också. Det tog mycket riktigt max tolv minuter att läsa Ruts bok, men nu vill jag veta hur den låter i nyöversättningen.

Tidevarv försvinna

Min stilfulla moster Marta med det vackra vita håret och de minutiösa menyerna dog i sömnen igår, en vecka innan sin åttiotredje födelsedag. Hon tynade inte bort, hon levde så länge kroppen orkade.

Hemliga Hasselö

Det apregnade igår när vi åkte till Västervik och vidare ut till Hasselö med våra barnbefriade vänner, men vad gör väl det? Eftersom alla andra sällskap avbokat (pga vädret?) fick vi både vandrarhemmet och restaurangen för oss själva. Då kan man filma hur knasiga filmsekvenser och sjunga hur många halva spexlåtar som helst. Och gå på spännband. Och skrika vårskrik i skogen. Lag Brolle spöade lag Agnes i klotter, men gemenskapen i badtunnan efteråt var varm ändå, med utsikt över knölsvanarna. Idag, på vägen tillbaka till fastlandet, var det uppehåll så vi kunde sitta ute och titta på ett simmande rådjur. Ett drygt dygn på hemlig ort med tio vuxna, en bäbis på insidan och en på utsidan. Så ska man ha det när man har det som sämst, som Mattias brukar säga.

Adam 6 månader

Hipp hurra för lillkillen som fyllde ett halvår igår.
* 65 cm lång, 6690 gram tung
* Äter gröt två/tre gånger om dagen
* Gillar alla människor han ser, och det är ganska många