Bondens marknad

Dagens byte:
2 kg Asterixpotatis
1 fänkål
6 lammgrillkorvar från Lennart och Britta
1 påse salladsmix med kryddtagetes och begonior

Nu behöver vi inte handla mer mat, säger Julia, så det blir ingen tur till ICA Nazi (som det heter enligt T9), iallafall inte på ett tag. Vi tittar på Ronja för fjärde gången den här veckan istället. Det är egentligen ganska skönt med en stunds ryggläge.

Det är så olika det där

En av mina indiska skribentkollegor på det stora blå gick hem från jobbet igår kväll, och rapporterade idag att hon fött en son under natten. Snacka om effektivitet. Själv är jag lite vagt improduktiv redan i vecka 31, och tänker sluta jobba helt när det är två veckor kvar till planerad nedkomst. Men först en rejäl helg.

Hej nollan

På vägen mellan hemma och Ryds Centrum passerar vi mellan studentkorridorhusen som står tätt-tätt ihop. Perfekt för ekoövningar. "Åk hem!" valde min lilla Rydsligist att vråla så det ekade mellan väggarna medan hon susade fram på sin lilla cykel. Som den inkännande moder jag är, sa jag "men vet du, just precis såhär års är det många som nyss flyttat in i de här husen, kan du inte ropa "Välkommen till Ryd" istället?"

Och det gjorde hon. Högt och länge. Det ekade det också. Och det lät mycket bättre.

Smör, socker, mjöl och minnen

Vi är hemma idag, Julia och jag, eftersom hon har vätskefyllda blåsor i ansiktet och på fötterna. Jag tippar på att det är svinkoppor. Vi har pärlat och bakat småkakor i väntan på att bli utsjasade av städfirman, och nu luktar det schackrutor i hela huset. Att vara hemma med barn och baka schackrutor ger världens flashback till Sydney, med den skillnaden att vi ska äta upp kakorna själva istället för att servera dem på den traditionsenliga novemberbasaren. Jag skulle gärna byta kakfikat mot en dejt med våra vänner i Sydney. Suck. Trån. Längt. Och gigantiska cyberkramar till er allihopa.

Vad händer här då?

Jag ägnar mig mest åt att jobba och vara gravid nuförtiden. Och att spela Bejewelled Blitz på facebook, det är en mycket potent tidstjuv. Nå, idag gjorde vi iallafall ett besök hos barnmorskan, och allt ser bra ut. Skönt. Vi firade med att beställa barnvagn (en Brio Sing med extra allt, tack) och äta bosseglass innan vi åkte hem till svärmor för att bli matade och hämta Julia. Jag cyklade till jobbet i morse för första gången sedan trappdykningen, jätteskönt att vara ute i friska luften, men oj vilken usel kondis jag har. Tur att vattengympan börjar imorgon, så jag får röra lite på mig.

Studiebesök på förlossningen

Jag har testat servicen på förlossningen idag, och allt såg bra ut. Jag tänker inte åka tillbaka dit på åtminstone tio veckor till.

Man ska inte ha för bråttom ut från jobbet, det är dagens sensmoral. Det hade jag i eftermiddags när jag skulle bli upplockad av Lars och Julia för att åka och bada, jag halkade på ungefär näst sista steget i trappan ner och damp i stengolvet istället. Jag landade på höften och magen, en väldigt dum idé såhär en bit in i vecka 28. Jag skrapade mig på tummen och får nog ett stort fett blåmärke på höften, men annars gick det bra med mig, men jag blev väldigt rädd.

Bäbisen började sparka ganska snart efteråt, men jag ringde ändå till sjukvårdsupplysningen som skickade mig vidare till förlossningen. Barnmorskan som svarade där sa "du får ingen lugn fredagkväll om vi inte kollar upp det här, så kom hit. Vi tar en hjärtkurva på bäbisen och ett ultraljud så vi kan kolla att det inte har hänt något med moderkakan." Istället för bad blev det glass på sjukhuset för Lars och Julia medan jag blev undersökt. Jag fick hjälp på en endaste gång och fick träffa både barnmorska och läkare. Både hjärtkurva och ultraljud såg bra ut, och inom en och en halv timme efter att jag trillade, satt vi i bilen igen på väg till badet. Fantastiskt skönt att få träffa sådana proffs när man behöver det som bäst! När jag väntade Julia ingick ett studiebesök på förlossningen i föräldrautbildningen, det gör det inte längre (och definitivt inte när man väntar sitt andra barn), men det här var ju också ett sätt att förbereda sig. Nå, jag skulle helst inte ha velat ha någon anledning att åka dit redan nu, och jag väntar gärna med att åka dit igen tills bäbis är klar för att komma ut på riktigt.

"Som brukligt"

Läser en artikel i Corren om en sexhärva där diverse vuxna män förmedlat unga flickor mot betalning. Upplyftande läsning sådär på morgonkvisten. Artikeln avslutas: "Som brukligt i sådana här sammanhang handar det om sköra och utsatta flickor." Eftersom ämnet i sig är så motbjudande, fastnade jag förstås för semantiken.

Vadå "som brukligt"? Koppleri och sexuellt utnyttjande är väl knappast brukligt. Det låter som om det fanns en etablerad praxis som säger "vid koppleri bör man använda sköra och utsatta flickor", och tro mig - den etikettspalten har jag aldrig läst i DN.

På sommaren ska man bada och grilla korv

Det går att fixa även om man råkat börja jobba igen, när vädret är som det är. Igår blev det Tinnis och hemmagrillen, idag Valkebo och diverse skojiga korvar hos kusinerna. Jag plockade ut en kalkonkorv som såg helt harmlös ut i kyldisken ICA i Vikingstad, hur skulle jag kunna veta att namnet "Brännare" skulle ha något med chili att göra? Nå, gott var det iallafall, både med Bratwurst och Brännare, Ciauscolo och prinskorv, tillochmed surkålen slank ner.

Back to work

Vi har ingen särskild dress code på kontoret, det är en av fördelarna med att jobba på en utvecklingsavdelning, men såhär sista kvällen innan första måndagen efter semestern är det dags att förbereda sig på att kränga på jobbkostymen ändå, närmare bestämt språkdräkten. Jag har levt och tänkt på svenska i sex veckor nu, med undantag för någon träff med engelskspråkiga kompisar, en eller annan roman på originalspråk samt brödköp på tyska(!). Frallor med svarta vallmofrön på heter mohnsemmeln, om du undrar, och bemötandet blir varmare de mornar när du kommer ihåg att lägga till ett "bitte" efteråt.

Imorgon kommer mailboxen att vara full av korrespondens från USA och Indien, och just nu känner jag mig ganska ringrostig. Oh well, det fixar sig väl.