Hyresgästen har landat

Vi har en inhysing i källaren under februari, en favviskollega från förr som håller på att dra upp bopålarna för att flytta till huvudstaden. Vi gick ut starkt med att spela Roborally och äta tokgott, det här blir en bra månad.

Puckat i etern

Jag råkade lyssna på Alex Schuman på radio i morse, när han pratade om mångbarnsfamiljer. Han sa rekordmånga korkade saker på kort tid, kanske underhållande i sig, men jag blev mest arg.

Hurra för hushållsnära tjänster

Det är rent här, trots att ingen av oss ägnade helgen åt att städa. Det är fantastiskt skönt (och fint).

Söndag i domkyrkan

Det är fantastiskt maffigt att stå i en hundrahövdad kör i katedralen. Imorse blev det ingen sovmorgon, men väl åttastämmig körsång på tyska, Jesus blir min kompis, afrikansk gånglåt och Otto Olsson med maffiga orgelackord. När man lyssnar snabbt och slarvigt kan det låta som att prästen berättar att dagens söndag är den tredje efter Västgötadagen, men jag fattade nog fel för den söndagen kan jag inte hitta i en endaste postilla. Jag sparade den lilla skärpa jag har till "Richte mich gott" istället, och tur var väl det.

Direktdemokrati i praktiken

Idag har jag skrivit på en petition - den handlade inte om att ge vår tupp förtidspension, men väl om kvinnorepresentationen inom EUs toppskikt. Det borde väl för sjutton kunna finnas *någon* kvinna i Europa som är kompetent för någon av de här posterna. Så här stod det i mailet som nådde mig via Lotta:

"EU och kvinnorna!
Ett viktigt upprop!
Inom det närmaste året ska fyra tunga positioner inom EU tillsättas:
en permanent ordförande för Europeiska rådet, en representant för
utrikes- och säkerhetspolitik, en talman för parlamentet och en
ordförande för kommissionen. I dagsläget är ingen kvinna aktuell för
någon av dessa poster.

Det är dags för förändring! Om uppropet får minst en miljon
underskrifter så måste EU-kommissionen ta upp frågan, enligt
principen för deltagandedemokrati i Lissabonföredraget.
Tycker du att det är hög tid att få in fler kvinnor på de högsta
positionerna i EU, skriv under genom att gå in på länken nedan!
Glöm inte att skicka vidare till alla dina vänner och bekanta...
http://www.femalesinfront.eu/default.asp?view=front "

Jag skickar ytterst sällan massmail vidare, men läser du här så får du skylla dig själv. Min underskrift blev nummer 139674.

Bloggen bekänner färg

Bloggtester är kul. www.bloggparti.se säger såhär om Blandat tänk:

Jeremias i Tröstlösa hade fel

Man borde gå i ide
När vintern faller på

Det är egentligen så det ska vara, det är jag helt övertygad om. Och plutten går på min linje: "Mamma, varför gick vi upp mitt i natten"? Ja, man undrar.

Nå, nu är det bara en ynklig vardag kvar innan vi får sovmorgon, och vi har ju faktiskt klivit upp, så det är bara att hälla i sig morgonteet/chokladen och gå till jobbet och dagis. Men det sker under protest.

Fransk hämtlunch

Jag fick en getostpannkaka till lunch idag, med valnötter, spenat, honung och trevligt sällskap. Eftersom CaffeCrêpes, som jag tror att det heter, bara hade ståplatser vid bord i samma storlek som en eee-pc, tog vi med oss våra crepes och profiteroles till min kompis kontor istället. Hon jobbar på en arbetsplats full med vuxna kvinnor, det var längesedan jag såg så många på en gång. Vi hann precis äta upp huvudrätten innan brandlarmet gick i hela Filbyterhuset, så vi fick utrymma och gå till Rabalder och titta på kläder istället. Det funkade det med, och huset lät helt hänsynsfullt bli att brinna upp med min jacka och nycklar i, det uppskattar jag. Vi såg bara en ynklig liten räddningstjänstledarbil när vi kom tillbaka, så det var nog falsklarm ändå.

Efter lunchen sprang jag på en alldeles för sällsynt Håkan, det var minst fyra år sedan jag såg honom senast. Vi fortsatte åt varsitt håll efter en snabbuppdatering "var jobbar du-hur många barn har ni-Australien-spexet!". Hoppas att det sista kommer att hända, så vi får prata en liten stund till, det gick lite för fort.

Profiteroles alltså. Sådana har jag aldrig ätit förut, och jag kan fortfarande inte uttala dem. Smördegsbollar med chokladmousse i, vältrade i vaniljsås. Det kan säkert vara jättegott, men jag måste prova några gånger till innan jag kan uttala mig med någon större säkerhet.

Obamamania light

Nästa anhalt i läslistan är Barack Obamas självbiografi, "Min far hade en dröm", som jag plockade upp på Sahlströms på lunchen. Ikväll tittar vi på tv och är nöjda över att sitta i soffan istället för att stå vid Capitolium och frysa. När ederna är svurna ska vi skåla i fisksoppa för USAs nya president.

#4 Keeping Watch

Laurie R King är en av mina absoluta favoritförfattare. Den här gången handlar det varken om Mary Russell eller Kate Martinelli, utan om Allen Carmichael, en vietnamveteran som hittat sin egen metod för att hantera sina traumatiska krigsupplevelser. Den långa och detaljerade skildringen från kriget i djungeln var ganska svårgenomtränglig, men gav samtidigt nödvändig bakgrund för resten av historien. En riktigt bra bok.

Nu åker julbelysningen ner på gator och torg

Jag kommer att sakna ljusbollarna mellan Trädgårdstorget och stora torget. Men jag skulle tro att de ljusinlagda gatstenarna vid Djingis Khan blir kvar iallafall, de är också fina.

Livet är bara så långt

Min midsommarmorbror Åke finns inte mer. Det känns väldigt konstigt i huvudet säger mamma, och jag kan bara hålla med.

Se upp i backen!

Om några veckor bär det av till Branäs söndag-torsdag på en ny sorts semester - skidresa med kompisar i alla storlekar. Det ska bli jättekul. Eftersom jag själv inte är någon tokrutinerad utförsåkare är jag väldigt nöjd med att vi kommer att bo busnära barnbacken, så det bara blir att välta sig in i stugan när man blir hungrig, törstig eller trött i fötterna. Jag har en plan som går ut på att komma i form innan det är dags också - iallafall litegrann. Jag ska antingen cykla till jobbet eller köra ett pass på Wii Fit åtminstone varannan dag har jag tänkt mig. Vi får väl se hur det går med det.

En potentiell skidlunch (a.k.a dagens middag):
Kelda Tender tomato soup
Fidelini-pasta (nystan av smal, smal pasta som går fint att krossa med händerna till lagom minestronestorlek)
en burk oliver för den som vill
grissini eller rostat bröd.

Det smakade bra redan idag, tänk bara vad gott det måste bli efter en förmiddag i skidbacken!

Bok #3 - I de lugnaste vatten

"I de lugnaste vatten" av Viveka Sten. En helt funkis deckare som skulle ha gjort sig ännu bättre i en solstol i Stockholms skärgård eller en västerbottnisk hammock. Polisen är lång och snygg, juristen diabetisk och lagom förtryckt av sin snorkige kappseglande läkarmake, upplösningen rafflande och bra mycket intressantare än de första 200 sidorna. Del två som ska komma ut i vår någongång får vänta till sommarsemestern.

Årets andra lästa bok

Jag fick Låt den rätte komma in av John Ajvid Lindqvist i pocketlotterijulklapp, och nu är vi klara med varandra. Inte min genre, kan man lugnt säga, jag gillar varken skräck eller mobbingskildringar, så redan att jag verkligen läste hela är ett bra betyg. Berättelsen är välskriven och effektiv, den driver hela tiden framåt och det gick fort att kommma in i den och bli delaktig i Oskars och Elis öden. Samtidigt var det skönt att bli färdig med läsningen, det är inte en bok som jag kommer att längta tillbaka till.

Pust

Nu har jag äntligen levererat min tjugoförsta sångtext genom tiderna till spexet inför premiären av "Kungarna och Axelmakten" den 7 februari. Jag har slagits med ett växande dåligt samvete de senaste veckorna, eftersom den skulle ha varit färdig innan jul. Det kan man iofs hantera på olika sätt, t.ex. genom att anamma en gammal fin dekortradition och envetet fira adventer tills alstret verkligen färdigt, men det är skönt att slippa fira sjunde advent imorgon, inte bara för att jag har ont om lämpliga ljusstakar. Nu är jag iallafall färdig, och musikhelgen inträffar inte förrän nästa vecka, så skådis har iaf en teoretisk chans att hinna titta på den innan dess. Det ska bli kul att gå och titta i februari

Mandelbrot och jag

Senast jag satt på en indoktrineringskurs för nyanställda (det är inte mer än åtta-nio år sedan) visades antalet disputerade kollegor som ett mått på spetskompetensen och innovationskapaciten inom företaget, och det fanns gott om smartskallar där. På utbildningen igår fick vi veta att vi har, eller troligare har haft, fem nobelpristagare som kollegor. Det är lite coolt. Dessutom är det fint med fraktaler.

Trött nu

Kvart över fyra ringde klockan imorse, då kan man också börja en semesterdag. Halv åtta var vi landade och klara på Arlanda och började fundera på hur vi skulle fördriva tiden fram till tio, när Junibacken öppnar. Det löste sig, kan man säga. Bilen gick lite knackigt när vi började köra, och sedan fick vi se en ny spännande lampa lysa på instrumentpanelen, så vi lämnade E4 och tråcklade oss till en verkstad. Expressverkstad har ingenting att göra med snabb service, ifall ni undrar, men tre timmar senare var iallafall bilen frisk, plånboken tunnare och sysselsättningsproblemen skingrade för vinden. Det var en tändspole som lagt av, påstås det. Pluppen hade den goda smaken att somna precis när det började strula till sig, och ta igen närmare två timmars nattsömn på det sättet, så hon och jag satt i bilen och sov respektive läste i väntan på att få komma in på verkstaden medan bilägaren bevakade vår plats i kön. När hon sedan vaknade fanns det sedan både bolibompa och skumtomtar inne på verkstaden, så hon hade en rätt bra förmiddag på det hela taget. Resten av dagen tillbringade vi inne på Junibacken i en tornado av galna barn, de flesta i rosa klänningar och svarta strumpor, så det var bra att hon samlat krafterna lite extra. Det blir liksom lite mindre intensivt när man kan sprida ut barnen, som i Astrid Lindgrens värld i Vimmerby, men det funkar nog bättre på sommaren. Kul hade hon iallafall, och det var rätt OK för oss stora också, framförallt miljöerna i sagotåget var fantastiska. Nu är jag ganska nöjd med att ta igen mig på ett oauktoriserat hotellrum i väntan på morgondagens jobbkurs, i synnerhet sedan jag fått ordning på internetuppkopplingen. Alternativet att åka bil till Linköping och sedan ta tåget till Stockholm igen mindre än tolv timmar senare kändes inte särdeles lockande. Men det är gruvligt tråkigt att gå ut och äta på egen tass, och ganska konstigt tänka sig att jag ska sova en hel natt alldeles själv. Hur gör man?

Sommar i magen

"Jag har sommar i magen" kläckte hon ur sig till frukosten, pludderutten. Nå, det må vara kallt ute, här finns definitivt solsken i sinne. Jag kan bara hålla med henne, man blir varm och fin på insidan av att hälsa på mormor och morfar, morbror och moster och alla kusinerna, även om det är något förkylt på utsidan.

Just nu läser jag Stefan Einhorns "Medmänniskor", ett gäng skönlitterära berättelser som knyts ihop av "mikroessäer" som resonerar om hur medmänsklighet går till och vad den kan få för effekter. Jag köpte boken på Arlanda, läste 20 sidor i gaten och labbade sedan på en liten ensamåkande pluppa i sexårsåldern som satt på raden bakom när vi klev på planet. Jag tittade på henne och sa "hej, var ska du åka, vi ska hem till mormor, vill du ha en flygklubba?" innan vi satte oss ner. Plötsligt såg hon en halv decimeter längre än när vi klev på, och innan vi landade fick jag veta att hon hälsat på pappa i Stockholm, att hon bodde med mamma i Umeå samt att mormor skulle hämta henne på flygplatsen. Om man har omvärldsbevakningen påslagen går det ganska fort att kasta lite extra omsorgsnät omkring sig, och det är något jag ska försöka praktisera mera under det nya året. Kalla mig spiderman-mamma!

23 grader minus

Det är kallt hem-hemma, så vi låter bli att gå ut.

Panta rei

Man kan inte kliva ner i samma flod två gånger, påstås det, och det kan nog ligga något i det. Jag gillar det här avsnittet av floden som jag blobbat upp och ner ur de senaste veckorna, där varje dag varit ledig men välmatad, där man inte behöver kräla särskilt långt för att träffa på släkten (åtminstone den ingifta), där man kan okynnesfika med kompisar från när och fjärran och sedan ägna nätterna åt att dricka limedrinkar och pussla. Hur många som stannade till frukost får man reda ut vartefter. Pluppen sover till framåt halv tio och stannar uppe alldeles för länge på kvällarna - nu ska det till både Prinsessbok och Emil på CD innan hon somnar. Det blir nog ordning på det vad det lider, och nästa julledighet blir säkert annorlunda, och bra på något annat sätt. Men först ett ordentligt 2009, det ska bli spännande att se vad som händer i år. Ett januaribesök hemhemma och en skidresa framåt februari, så mycket vet vi, och resten reder sig nog efterhand.

2009 infirat med champagne och polygrip

Gott nytt år! Vi blev en decimerad styrka igår, hälften av gästerna fick stanna hemma eftersom den minste fick feber. Men efterrätten levererades ändå, och vi skickade hem några skivor oxfile till sjuklingens föräldrar i utbyte, så vi fick ett gott nytt år allihopa i allafall. Vi dinerade med Patrik, Åsa och Rasmus i biblioteket som äntligen blivit användbart - vi satte upp gardiner och fixade fler bokhyllor därinne i mellandagarna, så nu är det riktigt fint därinne. Menyn bestod av jordärtskockssoppa, oxfile med portvinssås och potatisgratäng, samt vaniljparfait med clementinsoppa till efterrätt. Klassiskt och apgott. Det pangas ganska friskt med fyrverkerier i Ryd, kan jag meddela, och vi hade fin utsikt från lilla berget på andra sidan cykelvägen.

Skridskois

Någon vänlig själ har spolat en isbana utanför Björnkärrsskolan, så knotten fick inviga sina fynd från Friluftsfrämjandets bytardagar. Hon har tycker att det är minst lika kul att gå på gräset med skridskorna på.