19 juni 2008

Utav barn och fyllerister får man höra sanningen

"Vad underbart det är", kläckte hon ur sig, gullungen, under promenaden i Söderköping. Det hade hon alldeles rätt i, det var underbart att strosa hela familjen längs kanalens strand efter glass och gungning. "Titta, en gås!" Ja, jo, en gås eller en gräsand, det kan ju sånär gå på ett ut. Efter det såg vi gräsandshanar med gröna huvuden och brunhövdade gräsandshonor överallt. Och en eller annan gås.

Några timmar senare satt vi på förstutrappen hemma och blåste såpbubblor. "Vad de är vackra", sa hon och tittade tankfullt på bubblorna som svävade bort över uppfarten. Så tittade hon noga på mig och fortsatte "Men du är iallafall inte vacker, mamma". Tack för den, du.

3 kommentarer:

Unknown sa...

Tänk, det är bara en vokal som skiljer satunge från sötunge... Eller så.

Anonym sa...

"Pappa, har du lika lünga bröst som mamma"... sünt har jag hört och "jag passar inte eller i glasögon"

Jag tycker iallfall att du vackrast i hela vida världen!

Kram!

Mialiten sa...

Puss!