Hela nätet gungar

Otroligt frustrerande. Ibland har vi internetaccess, ibland inte, men just idag verkar det relativt stabilt, tack och lov. Några timmar efter att vi landade i onsdags dammade vi av åsnan och red till Skatteverket, så om ungefär två veckor är vi registrerade som svenskar igen. Det känns bra. På kvällen lämnade vi plutten i farmors och farfars ömma vård och tittade vi på SM-spexet. Det kändes också bra, inte minst eftersom vi oförhappande sprang in i en massa kompisar och kollegor.

Igår anmälde vi oss till BVC och hängde i lekparken tillsammans med Matilda. Julia, som ligger back på sömn, hade jättekul och åkte whee (rutschkana) och gungade massor med Matilda. Sen kräktes hon upp lunchen på asfalten när det var dags att gå hem igen. Innan dess skrämde jag livet ur en liten Valter, men jag fick vara med och leka med föräldrarna i alla fall. Det kändes bra ända tills de tittade deltagande på mig och sa "Landade du *igår*? Och vet inte riktigt var ni ska bo än?". Då blev jag faktiskt lite omotiverat ledsen i ögat, jag har nog en storgråt någonstans under ytan som ska ut vid tillfälle. Som Dennis sa redan när vi flyttade ut ur huset: "Haven't you cried yet? You have to cry sometime, you know."

Julia kräktes lite till när vi kom hem, men verkar glad ändå. Sedan åt vi pannkakor och rabarberkräm med hela kusinskaran innan vi tillslut drällde i säng en efter en. Man bli jättetrött av att flytta hem.