2 oktober 2009

Mitt kompetenta (och oresonliga) barn

Barn samarbetar alltid, säger Jesper Juuls (ja, nu förenklar jag big time). Det är lite svårt att inse när man är mitt inne i en 15 minuter lång gråt-skrik-och-snor-konflikt på dagisparkeringen där skrutten inte köper att hon får min frukostmacka med skinka med sig in på dagis istället för att vi åker hem igen och hämtar hennes ost-och-skinkmacka som vi glömde. Det löste sig slutligen med att vi gick in på dagis och frågade om det gick att få tigga en skiva ost till frukostmackan, men innan dess hann vi bränna en stor del av den energi jag skulle ha behövt för att göra någon nytta på jobbet idag. Frustrerande, men också en signal på att jag verkligen bör dra ner på tempot.

1 kommentar:

Leif Nixon sa...

Men en sån klok lösning!

(Själv skrek jag åt min son och fick gå iväg och dunka näven i en vägg när han bet mig när jag skulle klä på honom i morse.)